måndag 27 maj 2019

Fenja 7 månader



En charmig, matglad, pratsam och stark tjej. Mormors hjärta svämmar över av kärlek!

onsdag 24 april 2019

Tala till oss om barnen...

En   kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade
"Tala till oss om barnen."

Och han sade:
Ert barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men är inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar.
Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som har flytt.
Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.
Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen, som flyger, älskar Han också bågen, som är stadig.
av Khalil Gibran 

måndag 1 april 2019

Fenja 5 mån och Nova 11 år

De här två har inte kännt varandra länge och inte träffats särskilt mycket heller, men Nova är cool och Fenja likasaå, så det går alldeles utmärkt att hänga tillsammans i soffan.
Nova förstår att matte nu pratar med Fenja med bebisspråk och inte till henne alltid...
Det är inte lätt när man är sladdis och hund och fått ALL uppmärksamhet av ALLA.
Nu får man dela med sig till ett människobarn, men som sagt det går jätte bra.
Det är ju inte för intet Staffordshire bullterriers kallas för Nanny dogs!

Sälen 2019

torsdag 14 mars 2019

Träffande...


Alla verkar veta vem jag är

I alla fall dom gånger jag gör fel
Alla känner mig förutom jag
Jag som knappt bestämt vem jag vill va
Fin och ful och allting däremellan
Aldrig mer men kanske en gång till
Jag vill ha det ofta, ha det sällan
Jag vet vad jag vill, jag vet ingenting
Känns som jag är gjord utav sand

Jag bygger högt och rasar ibland
Hittar mig nån helt annanstans
Där jag kan börja om, starkare imorrn
Känns som jag är gjord utav sand
Jag bygger mina murar för hand
River dom och testar mig fram
Så jag kan börja om, större nästa gång
Just när jag tror jag har hittat hem

Ska jag packa väskorna igen
Jag vill inte ha någonting för lätt
Måste våga trampa lite snett
Stark och svag och allting däremellan
Aldrig mer men kanske en gång till
Jag har inget val, jag måste välja
Jag vet vad jag vill, jag vet ingenting
Känns som jag är gjord utav sand

Jag bygger högt och rasar ibland
Hittar mig nån helt annanstans
Där jag kan börja om, starkare imorrn
Känns som jag är gjord utav sand
Jag bygger mina murar för hand
River dom och testar mig fram
Så jag kan börja om, större nästa gång
Helt ärligt, finns det nån som är hel?

Helt ärligt, finns det nån som aldrig nånsin gör fel?
Helt ärligt,
finns det nån som lyckats leva
lyckligt med ett yttre gjort utav sten?
Helt ärligt, helt ärligt
Det känns som vi är gjord utav sand

Vi bygger högt och rasar ibland
Så hittar vi oss själva nånstans
Där vi kan börja om, starkare imorrn

Text och musik av Molly Sandén

onsdag 6 mars 2019

I hytten på väg till Åbo

Vaktar matte i stugan

Var inte rädd. Jag går brevid dig.

Kom ta min hand. Jag håller i dig.
Här i min famn. Kan du våga tro.
Sänk dina murar. Jag ger dig ro.
För att jag älskar dig så som du är

Och jag vill ge dig allting jag har.
Och låt mig få bära dig när du är svag.
För du betyer allting för mig. Va inte rädd.
Jag går brevid dig.
Nu är jag din och nu kan jag andas. Här blir jag kvar.

För här vill jag stanna. Se på oss nu. Livet är vårt.
Se du den framtid som vi, vi kommer få.
För att jag älskar dig så som du är

Och jag vill ge dig allting jag har.
Och låt mig få bära dig när du är svag.
För du betyder allting för mig.
Ja, jag ska älska dig så som du är

Och jag vill ge dig allting jag har.
Och låt mig få bära dig när hoppet sviker.
Du betyder allt för mig. Va inte rädd.
Jag står brevid dig.
För du betyder allt för mig

lördag 9 februari 2019

Vila i frid Flisan and let the sun keep shining on your face

För alltid i mitt minne, så saknad att mitt hjärta brister. 
24 juni 2001 - 9 februari 2019 
Så många äventyr, skratt och vilda diskussioner vi hade du och jag.
Du har förgyllt vårat liv till max! Men nu var det dax. Från en gammal katt som gick lite långsamt och inte hade så mycket matlust, som inte ville gå ut på vintern, som bara ville ligga i knät till en tyst kisse som inte spann, som inte ville äta alls och som vinglade fram och tittade med tom blick framför sig.
Jag kände att du sade till mig, nu är det dax matte. Nu vill jag inte mer...Helt plötsligt var vi där från ena dagen till den andra.

Jag hade för länge sedan bestämt att livet på mina djur, när de blir gamla, inte skulle förlängas med mediciner, undersökningar som smärtar och annan behandling som de inte förstår. Ingen annan än vi skulle hålla deras kroppar när de var så pass gamla så att man räknar månader. Inga nålar och inga stick skulle de utsättas för.
Flisan skulle få avsluta värdigt när hon fortfarande var katt för sin hatt och inte ett kolli eller ett darrande paket i veterinärens händer och där någon annan än jag tar beslutet.

Men tro inte att jag mår bra för det, nej fy så hemskt det är med sorgen och ångesten som drabbar en. Gjorde jag verkligen rätt, skulle jag inte ha väntat ett par dagar i alla fall? Veterinären hade ju kunnat undersöka henne för att säga var felet var, kanske hade vi kunnat ge henne något? Dessa frågor är idag tärande.
Men innerst inne vet jag, hon var gammal, nästan 17 år. Gammal och trött och ville bara sova.
Hon levde sitt liv som utekatt och hon var en glad, öventyrslusten, modig och stark katt fram till nu.

Vila i frid vår fina Flisan
Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta och jag ser dig varje morgon då du sitter på vardagsrumsmattan och säger hej då till mig. Jag ser din siluett i fönstret när jag kommer hem. Jag hör att du dricker vatten på natten och jag känner din varma, lena päls mot min mage.

För alltid i mitt hjärta för alltid!