tisdag 7 oktober 2014

Bodybuilding

På det glada 80-talet hängde jag på gym och tränade mycket. Led av träningsvärk, svett och darriga armar som gjorde att man inte kunde tvätta håret efter träningen. Men det var kul, jag blev muskulös och kroppen blev starkare.
Jag såg en del tävlingar i Bodybuilding, hängde mycket på World Class på Atlasgatan som Uffe Bengtson öppnade i Stockholm och Lena Trulsson var min stora idol.
Kommer ihåg att jag hade som mål att ta 54 kr i bänkpress vilket var min vikt då, och det gjorde jag!

Jag tycker om att hänga på gym, se de med lugna blickar och sänkta huvuden. Ni vet den där som händer när man fokuserar på det man ska utföra, hur många kg man ska ta i x antal repetitioner.
Jag älskar glada färgerna på träningskläder, speciellt orange, cerise och kornblått som är inne igen. Munkbrallor utan muddar som är lite för långa, fett urringade linnen och svettiga människor. Sedan har vi ju big ass babes med sillisar och big arms boys med sex-pack och smala ben... haha. Saknar dock de stora fälgglada brallorna med häng, där man vek ner linningen ÖVER skärpet i midjan, ja jäklars vad snygg man var...haha

25 år senare får jag ännu en gång se och uppleva ett SM i Bodybuilding. Denna gång i Västerås. Vi var där i söndags för att heja och peppa dotterns pojkvän i klassisk bodybuilding -180 cm.
Jag var lika taggad som när dottern stod i final i basket. Det är som att man ger all sin energi till den som ska prestera, så man blir helt tom! Man vill ju så gärna att det ska gå bra, att allt ska fungera. De tävlande har ju satsat på detta i flera månader, kanske år. Tränat hårt, ätit rätt, deffat och de sista 40 timmarna dricker de inte äns vatten!

Jag hoppas innerligt att sporten har blivit friskare. Dåtidesn gym, som kallades Ryss-gym kunde vara en källarlokal i Brännkyrka eller Västertorp med trätrall på golven och svettiga galonbänkar, fyllda med skivstänger och vikter. Där cirkulerade även otillåtna preparat.
Under åren har det ju inte minskat direkt. Varje år läser man rapporter där någon friidrottare, cyklist, simmare eller skidåkare åkt fast.
Jag blir alltid så besviken och arg över deras sätt att tänka och hantera sin kropp!
Var stolt över att kroppen är ren,  att kroppen svarar på rätt träning och mat. Med handen på hjärtat så de är det som räknas, att göra rätt!
Att fixa muskler på falska meriter är inget att vara stolt över. Innerst inne vet man ju om det och resten av den innersta kretsen vet det också.

Från SKKF's hemsida.
Dopingtester: SKKF, EBFF och IFBB verkar för dopingfri idrott och tester kommer att genomföras under tävlingshelgen.
Jag skulle önska att SKKF gör stickkontroller under hela perioden, from att de anmäler sig på en specifik tävling på den här nivån tills tävlingsdagen. Man bör ju försvåra för de fuskbenägna. En ekonomisk fråga kanske, men väl värd att tänka på.

Stolt är jag också, han presenterade sig så jäkla bra. Den bästa tightaste magen (ja rutor ni vet) på den scenen. Alla vara muskulösa, uppumpade, mer och mindra trötta, bruna med små speedos men alla hade inte symmetri, muskulär utveckling och definition. 15-20 personer i starfältet på linen och 6 till final.

Pojkvännen kom till final och slutade som 6:e man på SM 2014 i klassisk bodybuilding.

Blod, svett och tårar skriver Börje Salming, så är det nog för dessa killar också.

Hatten av!


 
 

Inga kommentarer: