Igår söndagshandling och promenad och fika med mamma. Det är himla trevligt faktiskt... Vi fotograferar, pratar om allt mellan himmmel o jord, fixar med recept osv osv...
I går så sitter hon i rottingstolen och tittar ut på nyfixade balkongen, säger.
- Men där står ju ett Masivin i solen?
- Vad, har vi ett marsvin på balkongen? Säger jag.
Mamma skrattar mycket ock länge och berättar att hennes pappar var exakt likadan, De kunde säga något till honom och så fick han till det helt galet och alla skrattade gott.
Jag gör det ofta och mina barn förstår inte hur jag kan få till det, och jag vet ärligt talat inte heller... det är som två hjärnhalvorna krockar på något sätt och munnen pratar före förståndet... jaja sån är jag!
Återkommer till det lite senare....
1 kommentar:
:0) Härligt, jag gör också om saker och så blir dottern förargad. Men jag hör verkligen inte.
Spännande med tandläkare, vart vill hon gå? I vilken stad alltså?
Ett runt bord, vilket tänker du på?
~Ingrid
Skicka en kommentar