Jag son och dotter åkte och tränade.
Det blir alltid lite livat när vi tre är tillsammans, på gott och ont, mest på gott...
Vi är högljudda och har lätt för skratt, högt skratt som följs av att mina knän viker sig och jag slår mig på låret.
-Ser ni framför er hur det ser ut? Ja jag ser nog full ut!
Efter träning så säger sonen, som precis ätit middag.
-Åker vi förbi Ica, jag är hungrig och sugen på chips.
Mamman svarar
-Men, du åt ju innan vi åkte och nu har du fått Hallonkesella med mandlar(som de säljer som mellis på träningsstället).
Dottern inflikar
-Meh, du klagar på att du fått mage, då kan du ju inte äta chips efter träningen!
Mamman igen
-Du har falskt bulimi, du äter och äter men spyr aldrig. Stackare det har du fått av mig!
Killarna i receptionen viker sig bakom disken och skrattar....
Då bryter jag ihop... Dvs får gummiben och kan inte stå, slår mig på låret och låter som en fiskmås. Stackars Sonen viker ihop sig över sina skor som han försöker knyta, ryggen hoppar men inte inte ljud hörs. Dottern låter så här mohahahaaaaaa!!!
Mamman avslutar, sorgligt egentligen att vi skrattar åt det, det är ju en hemsk sjukdom, usch och fy på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar