onsdag 17 augusti 2011
Trubbel...
Klart att min oro skulle besannas.
Hem kommer en dotter med värsta blåtiran!
Hon satt och pratade med några vänner utanför en pub och helt plötsligt kommer det fram en tjej och ger henne en snyting, sedan sprang hon bara iväg.
Dottern blev helt paff, såg stjärnor och pippifåglar och sedan kom det några med ispåsar och lade på ögat och kinden.
Hemskt!!
Hon var så ledsen när hon kom hem, jag förstår henne.
Det värsta var väl att hennes närmsta vänner inte var med, någon var för full, någon var trött och någon annan drog bara - utan att säga något.
Personligen tycker jag inte att man gör så. Om man vill hem så säger man till de andra så att ingen blir kvar själv. Det gäller överallt alltid för vad har man för vänner annars kan man undra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
näe... det där ska ingen behöva vara med om faktiskt... vilka svin det finns - och nu tänker jag mest på den som slog... hur kan man?!
Ta i trä, tack gode gud å allt annat som kan vara av vesäntlighet.
Jösses så glad jag är över att mina söner inte blivit misshandlade på stan.
Trots att båda är stora nog att inte bo hemma så är varje helg ett internt helvete för mig.
Ringer upp och kollar läget inför helgen, försöker låta cool men egentligen vill jag bara veta att ska vara hemma (vilket de sällan eller aldrig är) gahhh...
Hon kom hem och förutom en ful blåtira verkade hon vara helskinnan.
OM jag förstod saken rätt så var hon dessutom nykter (vilket alltid känns bonusbra).
Tål å sägas om å om igen.
Små barn små bekymmer, stora barn stora ...
Ser fram emot när sönerna hittar trygga 'damer' att flytta ihop med :)
Men alltså, vilken mardröm. Nä men hur är folk skapta?? Det är ju just sådant här man är rädd för att någon helt operovocerat ska komma fram. Fy farao!! Stackars gumman...
Hur mår hon nu?
~Ingrid
Men jag igen, vad FN är det för kompisar. Borde luvas upp och skällas ut pronto!!
~Ingrid
Vet inte vad jag ska säga, men jag hoppas att den som slog ångrar sig bittert och att ni får tag i henne.
Skicka en kommentar