Jag blir både frustrerad och glad över att se på serien om klass 9a som visas på Svt på måndagar, med repris på kanal 24 på fredagar.
Serien handlar om en skolklass i Örebro. 9 av 10 elever har inte godkända betyg vilket betyder att de inte kan söka vidare till det program/gymnasium de vill. Vilket även betyder att de minimerar sina chanser att få det yrke de önskar.
Alla ungdomar har framtidsdrömmar, men för dessa är drömmarna förmörkade av att betygen inte räcker till. Var ligger ansvaret?
En pojke får meddelat att han troligtvis har dyskalkyli. Det får han reda på i NIAN!! Han har alltså gått åtta år i skolan och ingen har larmat om detta, hur är det möjligt?
Jag kan bara tänka mig hur han mått under alla år. Vilken ångest han haft på lektionerna när han suttit och inte förstått, hur hans självkänsla gått ner till botten. Tyst och ovetandes om hur han ska lösa det.
Varför ser inte ledningen att elever och pedagoger behöver resurser och support? Frågade en lärare för inte så länge sedan, om de efterfrågar hjälp, svaret blev nej. Det är ingen lärare som vill visa att de inte klarar uppgiften. Då blir det svårt för rekorn att se behovet, speciellt när de inte visar sig i klassrummen, vilket inte skett i det här fallet heller. Rekorn på Mikaelskolan: Jag tror på de här eleverna. Hur man kan säga något sådant när man sett deras resultat, är en orimlighet för mig?
Om jag inte skulle göra mitt jobb, dag efter dag, då skulle min chef ifrågasätta mig. Vi skulle troligtvis komma fram till en lösning.
Men i skolan rinner eleverna bara igenom systemet. Det finns hur många vuxna människor som helst som kan reagera men nej, ingen gör det?
Räddningen för den här unika klassen är tre specialpedagoger.
Det som är sorgligt är de skolor som inte vaknat ännu. De som fortfarande skickar ut massor av elever med ej godkända betyg.
Vad kan en förälder göra, jo visa att ni vill samarbeta, visa intresse, kräv information och ledarskap.
Alla ungdomar har olika mognad och svårigheter. Alla vi tillsammans ska föra Sverige framåt. Gå in på www.svtplay.se och se dessa program. Det är fyra avsnitt hittills.
4 kommentarer:
Ehhh, dyskalkyli???
Ursäkta mig men det var ett ord som jag aldrig hört talas om och var tvungen att slå upp.
Jag tror också att jag har 'dyskalkyli' - det där med matematik är verkligen inte min grej. Kan inte gångertabeller och moms är rena grekiskan - sa jag att jag för tillfället jobbar på ett finansbolag hehe...
Grattis till ännu ett nytt Mollyköp, jag sa ju det - Once you lost you never go back.
Ett roligt men ack så dyrt nöje =)
Jag var inte någon hejare på matte i grundskolan. Mycket pga många lärarbyten och dåligt självförtroende. Har det väl satt sig "du är dålig på matte" då sitter det. Då får man vara värsta idrottsatleten eller jäkligt snygg, för att kompensera det hela. Jag var idrottsnörden i klassen...
Men Dyskalkyli det är något HELT annat, stackars kille :'(
Visst är det skit av skolen, men sen undrar jag vart föräldrarna tagit vägen i det hela?
Inte kan väl skolans personal vara de enda som har koll på vad barnen kan och inte kan, eller???
Man jag hade gärna haft sånna där superlärare i skolan - vad roligt det hade varit!
Skicka en kommentar