Brunnsviken, min bästa granne

Frostig Brunnsviken

I går efter jobbet gick Nova och hem till Solna över isen (5km 44min). Det var lite läskigt, men vi klarade det. Vi var nästan helt ensamma förutom två stycken skridskoåkare.
Nova ser man som en liten prick långt där fram, hon är hungrig och har bråttom hem.



2012-02-27 kl.07:45

I morse tog jag mod till mig och gick in till jobbet över isen igen, denna gång med isdubbar. Då kände jag mig mycket tryggare. OM den skulle ge vika så kan jag iaf ta mig upp men isen är fastligt tjock så jag behöver inte oroa mig, säger de som vet.
Nova var överlycklig.
Jag kan tänka mig att det är super mysigt att bara rusa fram i 190 när man vet att det är helt flackt och farten kittlar i morrhåren.
Något liknande gjorde mina barn när de var små. När de kom till mitt jobb och såg den långa korridoren så kunde de inte hålla sig - de sprang allt var de kunde bara. Det är ju härligt att springa fort utan att ha något att snubbla över.