torsdag 29 december 2011

R.I.P

Vi är som fjärilar som flaxar omkring för en dag och tror att livet är för evigt...

Levätä rauhassa - Vila i frid.
Mina tankar går till en vän. Vi träffades genom våra hundar.
Hon & hennes sambo var ett radarpar inom den här rasen. De stöttade varandra och hade alltid en glimt i ögat. De var alltid så positiva och glada.
Jag var osäker och rädd, visste inte om jag verkligen ville in i ringen med min hund. A-L och R gav mig alltid en klapp i ryggen. De hade alltid famnen öppen för oss.
De sade ofta.
-Ruska bort det som inte känns bra att höra - avundsjuka människors åsikter ska man inte ta åt sig av. Underbara helt enkelt!
Nu är hon ensam kvar.... Så sorgligt...

1 kommentar:

Ingrid sa...

HUA så ledsamt, tänk hur föränderligt livet ändå är.

~Ingrid