Varje år i maj, så åker mamma jag till Nagu och öppnar upp i stugan.
Vi sätter på vattnet (alltid lika härligt att veta att pumpen funkar). Vi klipper ner hela tomten, tar fram möbler, fixar gardiner och byter kuddar. Vi mäter fönster för 3070:e gången, för att köpa nya rullgardiner (som aldrig blir av)...
Vi grillar, promenerar, pratar minnen, badar bastu, hälsar på släkt och vänner.
Det är så underbart att komma hit varje år, här startade min rötter med gammelmorfar och mormor på Norrudda. Morfars föräldrar hade Bisagård och mormor och morfar träffades här.
Här slet de dagar och nätter med fiske, djur och åkrar. De tog sin första semester när de blev pensionärer!
De har ju aldrig suttit så här och njutit av en vacker spegelblank vik. När jag sitter här så tänker jag alltid på dem och hur tacksam jag är för att de gav oss detta vackra.
Nu blev jag tårögd också!
1 kommentar:
Vilket arv, tiderna har förändrats.
Ingrid
Skicka en kommentar