Mando Diao - Strövtåg i hembygden

Ute är det regn och rusk men i mitt hjärta värmer solen ...

I dag är det regn hos mig...

Berget till vänster heter Alaro och på den var jag!

 

 Vägen upp var så vacker

Mandeln har två skal

Utsikten var hänförande

Om att minnas en röst

Idag var jag förbi mamma och hjälpte henne med nya mobilen.

Hon berättade att hon varit och tankat bilen på Volvo. Där stod en kille och laddade sin Taxi, miljöbil ni vet. Mamma frågade om det kommit fler stationer som det pratats så mycket om. Tydligen har de problem med att ladda sina bilar, tänkte jag, och det har morsan koll på minsann. Han svarade henne och sedan frågade han:
Taxichauffören -Har du bott i Fruängen?
Mamma -Ja jag bodde där mellan -76 och -95.
Chauffören -Då kommer jag ihåg dig. Du hade två barn, en flicka och pojke. Jag körde dem till deras pappa i Högdalen vissa helger, det måste ha varit i slutet av 70-talet.
-Vad skriker mamma, med gåshud över armar och ben. -Hur kan du komma ihåg mig?
Chauffören -Din dialekt och ditt sätt att prata.
Du hade ungefär samma frisyr och ja den rösten glömmer man inte i första taget. Jag var väldigt ung då och jag kommer ihåg dina förmaningar både till mig och barnen...

Helt galet att en kille kan komma ihåg detta efter sååå många år?! Det rör sig om dryga 30 år!?!
Kul att han vågade fråga i alla fall, de fick en go pratstund och sedan åkte det åt var sitt håll igen...

Mamma talar ju finlandsvenska, den har väl blandats upp med Stockholmskan lite men hon sjunger än :)

Skyfall....

.... då menar jag inte skyfall, när det regnar massor.
Nej jag menar Bond, James Bond... och Naoimi Harris, ni vet hon som var Calypso i Pirates of the Carribbean.
Det tog drygt två timmar innan jag kom på vem hon var? Lite trög, javisst.
Hon var fan i mig bäst!!
I år räddar inte Bond välden från en undergång nej han räddar M. Lite annorlunda för att vara Bond, men aja det går väl det med.
Q var bra, en datanörd på 20 år i en söt något förvirrad förpackning.
Men Jag saknade, det lilla extra, finesser och annat kul.

 

 

Nu får Oliivia flytta in...

Jag har inte ngn kofta som passar...

Tryp Bellver i Palma

 

 

Mitt rum låg på 10:e våningen, behöver jag säga att utsikten var fantastisk?

En rädd tjej...

Citerar packlistan vi fått av chefen. Vi kommer att vara ute större delen av dagen så packa kläder för aktivt friluftsliv med viss svett faktor.

Ta med skor som fungerar i bergsterrärng eller lättare vandringskängor, joggingskor fungerar också.

Skulle vi händelsevis hitta 10 cyklar så är det bra at ta med skor som det går att cykla i...

Alltså, vad är det för fel att sitta och dricka kaffe i Gamla stan och bara mysa??
Jag är ingen latmask, jag tycker om att röra på mig MEN någon måtta får det vara, det är en del höjdmeter vi pratar om och jag är höjdrädd samt har USEL kondition!

Men visst, jag ser fram emot vår resa och jag ska kämpa på allt vad jag kan. Hela resväskan är packad med skor kan jag säga, får ju knappt ner klänningar och badkläder. Kanske ska ta en större väska?Wish me luck!!

Ett morgonpass....

... med Torbjörn Tännsjö, som är moralfilosof och var gäst i Morgonpasset på P3 i morse.

Där fick man förklaringar på hur vissa beter sig i samhäller och varför.
En del svar, en del alltså,  på ohjälpsamma människor och dåligt civil kurage berodde på att vi har bråttom! Vad, jag förstår ingenting?
Jag ger ett förslag. Ett gäng elever i blandade åldrar hade fått i uppgift att hålla ett föredrag om Den barmhärtige samariern. De delades in i tre grupper och fick jobba med detta i några timmar. När de skulle samlas igen så fick varje grupp olika besked om hur de låg till tidsmässigt.
En grupp fick veta att tiden var knapp så de skulle skynda sig (5-10 min). Den andra gruppen fick veta att de låg bra till( 20-30 min) och den tredje gruppen hade 1 timme kvar. På vägen till konferensrummet så låg en kvinna på marken och hade gjort illa sig.
Vem stannade och hjälpte henne?
Jo endast den sista gruppen som hade mest tid kvar...
Även om samtliga hade som uppgift att hålla ett föredrag om Den barmhärtige Samariern, så hade de totalt glömt bort kopplingen och vad de lärt sig, de var endast fokuserade på att komma i tid, och klev över kroppen som låg framför dem.

Men handen på bröstet så lovad jag att jag aldrig aldrig ska ha så bråttom. Tror att jag inte har det heller även om jag är rätt energisk och snabb? Jag försöker alltid sträcka ut en hand om jag tror att någon behöver den.
Sist så var jag på en offentlig toalett och det stod en tjej utanför när jag gick in så jag trodde hon väntade på sin mamma eller kompis. När jag kom ut så stod hon kvar.
Jag frågade om hon väntade på någon. Hon svarade, nej jag ska gå på toa men men men.... -Du vågar inte låsa, fyller jag i. Nej, det är så läskigt.
Stackarn stod där och samlade mod.
-Men jag vaktar, säger jag.
Hon mumlar tack och går in.Knackar när hon ska ut och ser överlycklig ut.
Bara en sådan enkel sak, att lyfta blicken och se vad man har framför sig. Vi var säkert 5-6 kvinnor på toan men alla hade som sagt, bråttom...

En härlig helg...

I fredags kom Yvonne o jag ut till ett iskallt hus!!
Något måste ha blivit fel när jag reglerade element förra helgen. Sedan märkte vi att kylskåpet var halv ljummet, så troligen har det varit ett strömavbrott?
Jag fattar ingenting, men jäklars vad kallt det var.
Vi tände alla ljus, satte på bastun, åt middag och drack MASSOR av vin, två glas iaf, fullt påklädda med skor och allt. Vi drack vårt kaffe i bastun som hade hunnit bli 45 grader, tom Nova satt i bastun, såååå varmt och skönt och avslutade med finsk lakrits och Leijona shot (inte så god dock)
Lagom till kvällen så var det ganska ok, men vi sov i full mundering, som värsta army girls!!
På lördag var det frostigt och vackert. Efter frukost åkte vi in till Norrtälje och mötte upp Helena. Det blev lite shopping på Edblads och en härlig och god lunch på Åtellet.
En sväng förbi Flygis och sedan hem för fika...
På med gummistövlar och in i skogen för att plocka svamp. Vi fick halva korgen så det blev goda svampmackor till lunch på söndagen.

 

 

 

  

Att Fånga Dagen...

Höj era glas låt mig säga skål tack för alla år och jag hoppas att vi får en djävla massa till, bara gud vill :)

En tjejhelg...

På fredag åker jag och min gymnasiekompis till stugan.
Vi ska vårda våra finska gener, dvs dricka öl, äta korv och bada bastu.
Som sagt så gick vi gymnasiet ihop, sedan har vi jobbat, åkt på charter, varit fulla, åkt skidor, tränat, köat till konserter, rest ihop, så det kommer att behövas en dygn bara med henne så att vi kan dra igenom alla minnen lite fort.

På lördag kommer några till och jag har bokat lunch på Åtellet!
Ussa lärde jag känna när jag var 17 år och jobbade på Hamngatan i en klädesbutik. Hon var inne och köpte kläder till en kadettbal. Sedan dess har vi hållt kontakten och det är jag så glad för. Av henne fick jag smaka min första Mango, oxtunga och Sushi...
Min kära kusinfru, vi har känt varandra sedan 1993, firat jular och nyårsaftnar, åkt skidor, båt och varit på solsemester - mycket skoj vill jag lova.
Helena min fikakompis sedan 1999, klassmamma som jag, fixade alla möjliga utflykter och resor med  våra döttrar.

Åtellet med världens godaste räksallad!

Mörker, ljus & lite grus...

Jag söker inte efter perfektionism, livet bör bestå av mörk, ljus och lite grus...

Flisan här, ja vilket tjat det är om hur mycket jag väger och om jag är snäll eller inte. Så fort det kommer hem folk, ja vänner till de som ger mig mat, så ska det frågas om detta.
Jag väger 2.7 kg, jag är 11år och JA jag är snäll, oftast!!

Någon annans vikt intresserar mig inte, ej heller om de är snälla så länge de klappar mig medhårs. Jag sitter inte i knät hos vem som helst, jag vet vad jag vill och TALAR om det för matte. Hon förstår mig bäst. Eller njaaaaa det gör nog lillhusse. Han vet precis hur jag mår, utan att jag behöver höja rösten. Däremot är det svårt att få honom att springa ärenden åt mig, han är en latmask.
Jag sover i hans säng, vid fotänden.
Han ser till att träsktrollet håller sig undan, hunden i huset alltså.
Renbäddat och mysigt har vi allt.

Alltså hunden, vad gör hon för nytta?
Jag jagar möss, både på vår tomt och grannens. Inte en mus i sikte numera kan jag säga!
Jag sitter på toan och vaktar när folket duschar så att ingen kommer in och stör.
Jag säger till när vattenskålen är tom, ja vi delar skål : /
Hon ska väl vakta el åtminstone skälla på folk som rör sig på vår tomt? Men nej, hon står på altanen och viftat på svansen. 

Ja hon viftar på svansen när hon är glad, totalt fel. Jag har sagt till henne,  att när man gör det då är man irriterad, men det förstår hon inte alls.

Hon är ju iofs aldrig irriterad.... En vänlig typ är hon allt min lillasyster, ful men snäll som sagt! 

Att vänta...

Ja nu är det bara att vänta på en matchning.
De som arbetar på Mentor utgår från den intervju de gjorde med mig, samt med den ungdom som sökt till programmet. De vill ju att man har något gemensamt samt att vår energi stämmer med varandra. Det kan ju inte vara helt lätt, så vissa får vänta i en vecka, andra i en månad.
Så nu håller jag tummarna för att det går relativt fort nu när man har allt färskt i minnet.
Kursen var ju toppen, tänk vad mycket de kan och vet.
Niklas har varit skolkurator och socialsekreterare inom socialtjänsten och Sofia är beteendevetare. Programmet vi gick igenom i två dagar var både utelämnande och informativ, många ahaaa blev det. Oftast är man helt säker på hur man skulle reagera i vissa situationer, men hur man sedan agerar är ju en annan sak.

..... SÅ nu går jag i väntans tider på min kommande Mentos!

Att bli mentor...

I kväll är det första träffen för oss som vill bli mentorer för en ungdom. Jag ser fram emot detta med skräckblandad förtjusning.
Jag är nog ganska gammal i jämförelse med de andra. Jag har ju läst bloggen och det finns allt mellan 25 år och uppåt, men ändå.
Om jag hade varit ungdom då hade jag föredragit en yngre person....
Jag ska inte måla fan på väggen ännu, så jag återkommer med besked på fredag när jag är fullärd...haha.
Fullärd vilket jag aldrig önskar att jag blir...

Nu är sonen hemma igen....

...... och kylskåpet är tomt :)

Han och några vänner har varit i London. De har verkligen botaniserat i alla sevärdheter, Madame Tussaud, London Eye, bio, musikal, pubar, tower of London, Tower Bridge mm

.
Det roligaste var ju att höra hur hotellet var.
-Ja, det var ju heltäckningsmatta i badrummet och utanför, den var blöt ibland?
-Toaletten läckte och ibland kunde man inte spola. (kommer osökt in på den blöta mattan nu)
-Min säng var stenhård och Gustavs var som en hängmatta.
-Duschen hade tre strålar vatten så det var svårt att tvätta håret.
-Duschen var oftast kall.
-Frukost, mjölk, vitt formbröd, frosties.

Tänk att nästan alla hamnar på ett sådant hotell någon gång i livet om de reser till London. Det är nog vanligare än vad man tror, lite kult på något sätt.
Det låg väldigt centralt. Under dagtid så gick bussarna var 5:e minut och på nätterna var 15:e minut. Själva huset var jätte fint, enligt sonen.
Tre plan på 40 kvm på varje våningsplan kanske.. och så åt man längst ner.
- Jo jag vet! Hahhahaahaha

På Harrods stod det en super stor ganska ful Buddha, den kostade 350.000 sek.


Men hemlängtan hade han allt, så nu har han druckit mjölk i massor, ätit pasta carbonara, och mumsat i sig syrrans chokladbollar.
... och mamma är nöjd och glad när alla är hemma!!

1985

Klass 9b - fotograf Per Renström

När vi tog studenten så hade 9b fr grundskolan också en klassträff, det var super kul. På den tiden var inte alla utspridda på Stockholms olika gymnasium, men endel började jobba direkt, andra tog highschoolår, vissa hade flyttar osv.
Jag hade helt glömt bort att vi var så många?
Under åren har vi nog hunnit med lite träffar, både fem -och tioårs jubileum. Brännboll och grillkväll på Lida, middag med charader i Årsta, middag hos någon och lite träffar på stan förståss.

Det är nog så att vi gillar varandra :)