Hallå där plocka blåbär
Vet du ...................... mitt gäddhäng har försvunnit :) (det måste ha varit alla möbler jag konkat på )
Hipp hipp huraaaaaaaaaaaaa vad jag e gla
På fredag skall jag få taxöron , skall på mammografi och de har ju en förmåga att dra ut dem (av det som finns kvar) platta ihop dem och
trycka till av bara hel...te -fasiken vad ont det gör. Känns som ett stort blåmärke efteråt.
Håll tummen att de inte går , typ ..av .....eller så ..................urk
Tur man inte har, du vet sådana där som man bara svischar upp, kastar upp liksom. Sist jag var där så fick jag stå på en stol, hänga över apparaten
och nästan liksom ligga i den för att överhuvudtaget få in tutten i röntgenplåten -snacka om att bädda för ryggskott!
Tack o hej Leverpastej
Kram Nina
onsdag 30 januari 2008
tisdag 29 januari 2008
Min mamma
Ja, min mamma ja, hon är en busig och påhittig dam på 68 vintrar.
Född 1940, uppvuxen med 6 syskon i Åbolands skärgår.
Upplevde kriget i Finland som 4 åring.
Militären kom förbi deras gård och tog med sig både hästar och grisar. Alla fick bidra med något, för på fältet svalt de och hade fullt upp med att övervaka gränsen mellan Finland och Ryssland.
Mormor var ensam med 7 barn. Sådde, skördade, lagade mat, högg ved, och var både mor och far. Morfar var ju inkallad så han kunde inte hjälpa till med sysslorna.
Det måste ha varit så fb tufft för mormor, "men inga klaga hon inga". För en storstadsmänniska som haft allt, som jag, hajjar ju ingenting?
Ska sluta gnälla över småsaker NU!
Uppskatta en advent på stortorget i Gamla stan med min när och kära... puss på er :D
Född 1940, uppvuxen med 6 syskon i Åbolands skärgår.
Upplevde kriget i Finland som 4 åring.
Militären kom förbi deras gård och tog med sig både hästar och grisar. Alla fick bidra med något, för på fältet svalt de och hade fullt upp med att övervaka gränsen mellan Finland och Ryssland.
Mormor var ensam med 7 barn. Sådde, skördade, lagade mat, högg ved, och var både mor och far. Morfar var ju inkallad så han kunde inte hjälpa till med sysslorna.
Det måste ha varit så fb tufft för mormor, "men inga klaga hon inga". För en storstadsmänniska som haft allt, som jag, hajjar ju ingenting?
Ska sluta gnälla över småsaker NU!
Uppskatta en advent på stortorget i Gamla stan med min när och kära... puss på er :D
Staffar
Ja, Staffordshire bullterrier.
En hund med mycket humor och fart.
Fulsnygg säger många, och inte ser den snäll ut heller!!
Men den är snäll!
Jag fastnade för deras humor...de är glada, fulla av upptåg och ser livet från en positiv sida.
Jag vill ju köra brukshundträning med min hund, och många säger att Staff kanske inte är den optimala rasen för det. Men å andra sidan så vill jag att den ska kunna slappa med familjen och ta det lugnt också..... Ja, hur ska man ha det egentligen?
Om jag får vara extra kräsen så vill jag helst ha en tik. Röd/mahogny/cognac-Brindle med vita tecken. Lagom stor med matchande vikt.. en liten rokkokopall :)
Ja, det var väl allt.
Längtar!!!
lördag 26 januari 2008
Min lilla dotter blir 17 år!
Ja, tiden går med en hiskelig fart. Fattar inte att det var 17 år sedan som jag låg på Karolinskas BB och tittade på min lilla runda flicka. 54 cm lång och 3810gram.
Men två otroligt blå ögon låg hon och tittade på mig och såg så rofylld ut :)
Marken var täckt med ett vitt snötäcke, och det var -10.
Idag, blir hon 17 år. Frukost på sängen, och JAA, mååå hon leva!!
Lillebror höll i brickan med frukost och paket, och stod stolt vid sängen och sjöng.
Mp3, örhängen och en bok "Sucka mitt hjärt men brist dock ej", av Mark Levengood.
Kändes som en bra bok att läsa för oss finlandsvenskar, som upplevt den sidan av skärgården.
Sedan var det basketmatch, mot Polisen. Många tjejer fick inte spela, och jag tycker så synd om dem. Deras självförtroende är i botten!
Jag har pratat med coachen om detta, men det verkar inte som om hon förstår problemet.
I vilket fall som helst så firades hon i hallen med en 20-bitars prinsesstårta som såg ut som en Basketboll! Alla i laget mumsade i sig tårta och sjöng.
Efter det så åkte vi hem. Lagade Lasagne, sallad, dukade fram ost, bröd, dressing och dricka. Sedan kom familjen, mormor, farbror m fru, kusiner med familjer, pojkvän, farfar m fru. Det var jätte kul och hon fick jätte fina presenter & pengar.
Hon vill ju gå på konserter i sommar - så då passar det bra :)
Men två otroligt blå ögon låg hon och tittade på mig och såg så rofylld ut :)
Marken var täckt med ett vitt snötäcke, och det var -10.
Idag, blir hon 17 år. Frukost på sängen, och JAA, mååå hon leva!!
Lillebror höll i brickan med frukost och paket, och stod stolt vid sängen och sjöng.
Mp3, örhängen och en bok "Sucka mitt hjärt men brist dock ej", av Mark Levengood.
Kändes som en bra bok att läsa för oss finlandsvenskar, som upplevt den sidan av skärgården.
Sedan var det basketmatch, mot Polisen. Många tjejer fick inte spela, och jag tycker så synd om dem. Deras självförtroende är i botten!
Jag har pratat med coachen om detta, men det verkar inte som om hon förstår problemet.
I vilket fall som helst så firades hon i hallen med en 20-bitars prinsesstårta som såg ut som en Basketboll! Alla i laget mumsade i sig tårta och sjöng.
Efter det så åkte vi hem. Lagade Lasagne, sallad, dukade fram ost, bröd, dressing och dricka. Sedan kom familjen, mormor, farbror m fru, kusiner med familjer, pojkvän, farfar m fru. Det var jätte kul och hon fick jätte fina presenter & pengar.
Hon vill ju gå på konserter i sommar - så då passar det bra :)
torsdag 17 januari 2008
Inga hål i år heller!
Tänk vilken lycka att få beskedet att "inga hål i år heller".
Det beskedet har jag ALDRIG fått :(
Mina barn är av helt annan kaliber, de tuggar på allt i tid och otid, men borstar och skrubbar sina tänder som aldrig förr. All tjat har gett resultat - för hål har de inte :D
En stolt moder är jag!
Det beskedet har jag ALDRIG fått :(
Mina barn är av helt annan kaliber, de tuggar på allt i tid och otid, men borstar och skrubbar sina tänder som aldrig förr. All tjat har gett resultat - för hål har de inte :D
En stolt moder är jag!
fredag 4 januari 2008
Flisan

Flisan kom till oss som en pytteliten kattunge.
Hon flyttade först in hos Ante och Nina, men hon var lite vild ? ?
Hon hängde och dingla i lille Rasmus kläder, och han var ju bara 2 år, så det var ju ohållbart. De hade ju en kanin också, och den var mycket intressant, tyckte Flisan.
Ante ringde oss en kväll och sa till Palina, på ett mycket pedagogiskt sätt (som bara Ante kan).
-Palina, om Pytte (som hon hette då) inte får bo hos er så måsta jag åka till veterinären med henne och avliva henne.
Palina gråter, bönar och ber till pappa Patrik och säger som det är. Sagt och gjort, Flisan flyttar hem till oss.
"Ante visste hur skruven skulle dras :)
In kommer en kattunge på 12 veckor, går och hoppar på sidan.... tar över hela lägenheten på 2 sekunder. Hon har aldrig gömt sig under soffan el fåtöljen, aldrig dragit sig undan från gäster, eller barn. Hon är verkligen en i flocken, och stadig på tassarna!
Sköna Helena
Helena och jag bestämde att vi skulle fika med våra "flickor" en kväll, sagt och gjort. Vi träffades på Thelins i Frösunda och fikade för fulla muggar. Chai-tea med grillad Foccatia blev det.
Helena berättade att hon opererat bort sitt bröst i nov, och att hon redan varit på två cellgiftsbehandlingar. Tydligen tog de bort lymfkörtlarna också, och det som var så bra, var att det såg bra ut!
Jag rös i hela kroppen.
Uuuuuu en annan skulle gräva ner sig under en sten och hoppas på att det var en mardröm! Men inte Helena inte, hon travar på och är lika positiv som alltid. Det är ju ok nu, ingen fara med mig.... jag kommer att bli helt återställd.
Hon har slutat röka också, det gjorde mig jätte glad.
Med hennes levslust och glädje så kommer hon långt, och jag hoppas att energin håller i sig.
Sänder en tanke till dig Helena, hoppas att hälsan ska stå vid din sida.
Helena berättade att hon opererat bort sitt bröst i nov, och att hon redan varit på två cellgiftsbehandlingar. Tydligen tog de bort lymfkörtlarna också, och det som var så bra, var att det såg bra ut!
Jag rös i hela kroppen.
Uuuuuu en annan skulle gräva ner sig under en sten och hoppas på att det var en mardröm! Men inte Helena inte, hon travar på och är lika positiv som alltid. Det är ju ok nu, ingen fara med mig.... jag kommer att bli helt återställd.
Hon har slutat röka också, det gjorde mig jätte glad.
Med hennes levslust och glädje så kommer hon långt, och jag hoppas att energin håller i sig.
Sänder en tanke till dig Helena, hoppas att hälsan ska stå vid din sida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)