Var i Frankrike på semester med min mamma och hennes väninna. Jag var åtta år och mammas väninna hade en son som var lika gammal.
Mitt på dagen var det siesta och vi hade tråkigt, så vi lekte gömma nyckeln med en hårnål. En hårnål som var i metall....
Jag står i badrummet och funderar på vaaaar jag ska gömma den...hmmm och då ser jag det perfekta stället, ett hål i väggen!! Han kommer ju aldrig att hitta nålen om jag petar in den där :)
Jag ställer mig på toastolen, tar hårnålen och stoppar in den i hålet och PANG!! Sekunden senare så ligger jag på klikergolvet. Jag slog huvudet i väggen rätt ordentligt och var väldigt darrig i kroppen efter det. Det hördes väl ut i lägenheten för mamma och Ulla kommer inspringandes och bär in mig till sängen.
Hotelldirektören kom upp med svala handukar och baddade min panna.Mamma jämrade sig... Vad tänkte du med!!
- Ja, vad skulle jag svara på det? Just då var jag inne i leken och tänke inte alls.
Nu vill jag höra vad ni gjort för något, där det visare sig att alla hjärnceller inte riktigt var vakna?
7 kommentarer:
Hej tack för titten och din rara kommentar om mitt monogram, Jag hoppas att det kommer gå bra att stryka på det också :)
Kramar Malin
He he! Ge mig några månader så kan jag komma med en lista...... Men å andra sidan finns även många tillfällen då hjärncellerna varit förvånandsvärt alerta.
Absolut, förvånansvärt alerta!! Men dessa händelser kommer jag sällan ihåg??
Kram
Instämmer till fullo - alltså inte i att man ska sticka huvudet i väggar utan att Troll är trevliga varelser :)
Tack för din kommentar och välkommen åter :)
Kram
/Carina
Jag hängde knäveck i klätterställningen hemma på gården när jag var 6-7 år. Efter en stund ledsnade jag väl för jag rätade på knäna och for handlöst ner i en vass sten på marken, med pannan först. Det blev KS akuten och sy ett antal stygn. Ärret syns än i dag........
Jag var 5 år och hängde i knävecken på högsta pinnen på min repstege. Undrade plötsligt vad som skulle hända om man rätade ut benen, så jag testade. Precis som Helena så fick jag reda på det rätt brutalt, men jag slapp sy i alla fall. :D Fast jag hade en hel del skrapsår i hela ansiktet, och några dagar senare hade mina föräldrar beställt tid hos fotografen...
Helt otroligt vilka historier man minns från när man var liten.
Rätt kul att prata om dem ändå, nu när man vet att man inte tagit skada av alla sina bravader?!?!!? ;-)
Skicka en kommentar